Tobias Myrbakk

Archive for the ‘Mental Självstympning’ Category

Jag vill tacka alla de få som läst och tagit del utav min blogg.

Den perfekt historien har äntligen kommit till mig och för alla er därute som var särskilt förtjusta i En gudomlig fest från Mörkerskära kommer tycka om min kommande roman som utspelar sig händelserna innan festen. Boken är än så länge i ide stadiet, men den här gången vet jag att jag hittat min stig.

Serietidnings projektet till En gudomlig fest projektet kommer inom kort att påbörjas.
Även ett annat sidoprojekt inom den samhällskritiska genre är i samtal.

Mycket är på gång och efter som ingen är intresserad att läsa om en författares plågoandar om skrivkramp. Lämnar jag nu över det åt människor som kan sin sak och inte tycket det är till en sådan stor börda.
För framtida nyheter gå in här min hemsida som kommer mycket snart att få ett ansiktslyft eller gilla min Facebook sida för nyheter eller mentalasjälvstympnings citat.

Jag tackar och sätter punkt för mig för den här gången.

Tobias Myrbakk

Under de senaste sex månaderna har jag arbetet med manuset till en “Gudomlig fest”, en novell från min novellsamling. Jag hade ingen aning när jag började att det skulle ta mig så mycket tid som det gjort. Manuset är nästintill klart, det som fick mig att inte avsluta de sista raderna var pågrund att konstnären till projektet ville skjuta upp det och jobba på ett annan projekt med mig, medan en annan konstnär är ivrig att jag ska skriva ett manus och skapa en serie utav någon utav mina noveller. Kanske blir det så att jag ger honom det manuset och jag kan dra igång med det andra projektet med min vän. Inget är skrivet i sten, det enda jag vet att jag måste börja lära mig att slutföra det jag påbörjat innan jag på börjar ett nytt projekt.
Jag ska tala med båda parterna och informerar när allting är spikat och klart.

Mörkerdans, en dikt nu publicerad på Skrivarsidan.

Dom är inte många, men ibland händer det att vanliga personer kryper ut ur sina stenar för att ge sin kritik över ens verk. Det aldrig positivt, och vill gärna försöka sig vissa sig smartare än en själv och klanka ner på det man skrivit, medan de positiva kommentarerna håller läsaren för sig själv och väljer att bara ta fram de dåliga bitarna.
Den senaste veckan har jag fått flera meddelanden från okända personer som vill sätta sig ner och ta en fika för att diskutera min bok och ge mig tips hur jag kan förbättra mig själv som författare.
Men saken är så här, jag har dyslektiker och jag har inte ett stort förlag bakom mig att hjälpa mig med korrigering som min recension från BTJ nämner:

BTJ recension av Mörkerskära

Hc
Myrbakk, Tobias. Mörkerskära. Vulkan. 181 s. Häftad.

Tobias Myrbakk (f. 1984), som debuterar med denna novellsamling, nämner på omslagets baksida att han kämpar med dyslexi. På ett ”egenutgivningsförlag” som Vulkan finns inga professionella redaktörer, så jag gissar att författaren har lutat sig mot rättstavningsprogram och vänner. Texterna är inte felfria – det finns en hel del meningsbyggnadsfel och den sorts felstavningar som datorprogram inte uppfångar – men läsbara. Boken innehåller ett förord, tio noveller och tre kortare stycken som bäst karakteriseras som prosapoem, och allt rör sig i eller i utkanten av skräckgenren. Det hela är inte fullgånget; språkligt saknas alltså en del och vissa idéer känns inte som om de utarbetats färdigt. Men ändå vill jag inte avfärda den här berättaren, för några av novellerna tyder på potential. Så är t.ex. den prostituerade kvinnan i ”Liftaren” som säljer sig till en demon, en vampyr och en varulv en riktigt lyckad skapelse. Med bättre stödverktyg kan Myrbakk bli någonting.

- Annika Johansson

Jag står på mina egna ben än så länge och kämpar för att en gång kunna stå i alla fall med ett ben i författarvärlden och kunna leva på det. Mörkerskära var ett sätt för mig att öppna porten att få dela med mig något jag skrivit och vissa vem jag är som författare och vad för sorts historier jag skriver.
Det finns skillnad på konstruktiv kritik och negativ kritik och det kan vara svårt att urskilja vad som är vad från kommentar till kommentar. Men oavsett vad för kritik man får, gäller det att inte lyssna och fortsätta framåt.

Problemet många gör när det försöker skapa något är att redan från början se projektets slut. Att försöka visualisera sig framåt kan ge en tryckande hand på ryggen och få en att fortsätta, men också en ångest när man upptäcker att det man visualiserat inte blir verklighet.

Varje dag drabbas jag av det här problemet och sitter större del utav dagen och dagdrömmer istället för att göra det som jag har framför mig. Dagarna rinner plötsligt iväg och helt plötsligt ligger man ett halvår efter med det man trott skulle vara halvägs klart nu.

Därför tar jag mig tid att försöka komma bort från pressen av nytänkande och originalitet, att försöka slutföra de små projekt jag har på sidan av och fokusera på det jag har framför mig istället för det jag vill ha klart ett år framåt, att låta saker ta den tid det tar istället för att stressa fram något som kommer sluta i misslyckan. En ny början att försöka hitta passionen där jag en gång startat.

Det första på min agenda är att slutföra manuset till En gudomlig fest från Mörkerskära som illustratören och min goda vän Anna Linnea Persson ska rita. Sedan är det dags att hitta lite inspiration och få fram några noveller att få igång skrivandet, och förhoppningsvis till mitten utav juni då min semester börjar, ha tillräckligt med material att börja med min bok. Men allt återstår att se om jag kan hålla mig till schemat.